Hus som bidrar till att minska den globala uppvärmningen

Alla växter binder in koldioxid, vilken är den gas som bidrar mest till klimatförändringarna, i sin biomassa genom fotosyntesen. Det kol som bundits frigörs och blir koldioxid igen när vi äter växterna, eldar upp veden för att värma våra hus eller om träden förmultnar. Förmultnar de, blir dock en del av kolet kvar i marken under väldigt lång tid i markens mull. Att öka mängden skog eller mullhalten i jordarna är ett sätt att binda in koldioxid långsiktigt för att minska vår påverkan på klimatet. Att bygga nya hus i trä är ett annat sätt, ju mer trä och ju längre husen står kvar desto bättre.

Att ta vara på gamla timmerhus och se till att de inte eldas eller förfaller helt är ett sätt att se till att kolet inte blir till koldioxid igen. Hus som vi renoverar och flyttar kan vara byggda så tidigt som på 1700-talet och kan på sin nya plats stå i 300 år till.

Vi har räknat ut att ett timmerhus på 120 m2 består av i snitt 1 km timmer och en stock har en area på 2,6 – 3,0 dm2, vilket blir c:a 30 m3 trä, som väger 400 kg/ m3 om man räknar bort vattnet. Ungefär 50% av denna vikt är kol, vilket motsvarar c:a 22 ton CO2. Det innebär att ett timmerhus är en långsiktig sänka för koldioxid på omkring 180 kg CO2/m2 bostadsyta. Det vill säga om detta träd istället skulle eldas så skulle det bidra till att ett motsvarade utsläpp. Om ett nytt träd planteras där timret huggits så binder också det in koldioxid under sin livslängd. Ännu bättre!

Tvärt om mot ett timmerhus, bidrar ett hus byggt av cement alltid till stora utsläpp av koldioxid. I Sverige bidrar cementindustrin med 20 % av industrins utsläpp av koldioxid. Grovt räknat kan ett hus med cementstomme ha orsakat utsläpp av 60 -80 kg CO2/m2 bostadsyta.

Mer om trähus positiva effekter på klimat och miljö kan du bland annat läsa i underlaget till riksdagens och regeringens strategi för att öka byggandet i trä.